“Rädsla och okunskap är ingen bra grogrund för att fatta beslut”

Seminariet, som arrangeras av Edukatus Alliance har temat ”Skapar ökad säkerhet i skolan ökad trygghet eller ökad oro?”, får en rivstart av säkerhetsexperten Lena Ljungdahl.

– För tio år sedan fanns inga skolsäkerhetsföretag, idag tror, ja jag överdriver lite, killar som gått en karatekurs och läst några webbsidor om PDV, att de kan hålla PDV-utbildningar, säger hon. 

Fullt så illa är det kanske inte, men de fyra paneldeltagarna nickar igenkännande. Robert Kindroth, biträdande chef på Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) har lösningen. 

– Utbildningar och material måste kvalitetssäkras, kanske genom en certifiering. Det skulle avhjälpa en hel del av dessa problem, säger han. 

Bakgrunden till ämnesvalet är att det idag inte bara pratas om att höja säkerheten i skolan, det kommer också många nya lagar, regler och debatter i ämnet . Trycket att agera, och agera snabbt, är stort på alla nivåer. I princip alla är intresserade, många tycker sig veta hur det ska gå till, och allt ska gå fort. Lena Ljungdahl: 

– Alla vet att frågan är viktig, väldigt få vet vad de pratar om. De hör om allt från olika appar, hur farliga glasrutor är eftersom man kan se igenom dem, de måste byggas igen, men ingenting av detta löser ju några säkerhetsproblem. Mitt i allt detta har alla beslutsfattare både på kommunala och fristående skolor ett hårt tryck på sig att agera eftersom människor är oroliga och rädda. Trots att dessa beslutsfattare egentligen inte vet vad det är de behöver göra. Rädsla och okunskap är helt enkelt inte en bra grogrund för beslut, säger hon.  

Relationer är grunden för en trygg skola

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, och Skolverket, har under de senaste åren kartlagt hur skolor påverkas av kriminalitet. Enligt dessa är det tydligt att Sverige även när det gäller kriminalitet i skolan är segregerat. Ida Wahlqvist, som idag är utvecklingsledare inom säkerhet och beredskap på Göteborgs stads grundskoleförvaltning har tidigare arbetat som rektor och lärare på skolor i olika socioekonomiska områden i Göteborg.  

– I de socioekonomisk starka områdena får rektor utstå tryck från vårdnadshavare, vilket kan tolkas som att en oro har fötts trots att det enligt alla undersökningar inte är där som hoten finns. I socioekonomiskt svagare områden är det knappt några vårdnadshavare som pratar om detta.  

Hon fortsätter, utan att lämna klassrummet eftersom det är det som händer där som skapar en säkerhetskultur och därmed trygghet i skolan.  

– Vi måste tänka på hur vi hälsar på elever, hur vi pratar med dem, hur vi arbetar med dem när de är små avgör hur de agerar när de blir större, säger hon. Och så måste vi arbeta med hela linjen, från det relationsskapande förebyggande arbetet till att förbereda oss för det absolut värsta, säger Ida Wahlqvist och får medhåll av Robin Smith, vice ordförande på Sveriges Lärare. Han fyller på: 

-Det är ju i relationerna vi eliminerar utanförskapet, det är där vi fångar elever i riskzonen. Sedan måste vi naturligtvis ha fler verktyg, vi måste ha både förmåga och verktyg att agera om något stort eller litet händer.  

Från snabba lösningar till genomtänkta beslut

För tio år sedan pratades det väldigt lite om säkerhetsfrågor i skolan. Idag står frågan mycket högt på mångas agenda. Det kommer nya lagar, regler och mängden tidningsartiklar i ämnet är i det närmaste oändligt. Trycket att agera, och agera snabbt, är stort på alla nivåer. I princip alla är intresserade, många tycker sig veta hur det ska gå till, och allt ska gå fort.  

Robert Kindroth, från CVE är inne på samma linje som flera andra, det är sällan så bråttom som man gör det till. Vi ska göra rätt saker, och vi har tid att skaffa oss tillräckligt med kunskap för att göra det. Han tar också upp myndighetens stödfunktion, dit skolor kan ringa och få hjälp exempelvis när de är oroliga för en enskild elev. Förra året kom det 181 samtal.  

-Det är en väldigt viktig funktion som jag hoppas att fler vill använda. Där hjälps vi åt att komma fram till kloka beslut. Sitter man som rektor ensam, kanske med några kollegor och ska agera utifrån för lite kunskap kan stödet från oss göra stor skillnad, både för eleven och skolan.  

Seminariet sammanfattas av Edukatus Alliances säkerhetschef Mattias Hammar, som arbetat med säkerhetsfrågor inom skolvärlden i dryg tio år. 

-Diskussionen här visar ju att hur:et är helt centralt. Vi måste se till att all skolpersonal har rätt verktyg för att kunna bemöta elevers och vårdnadshavares oro. Vi behöver utbilda på ett sätt som vi vet fungerar, med utbildare som bygger kapacitet och förmåga i organisationen. Vi måste också satsa på de mjuka värdena precis som alla i panelen pratar om.  

-Allt handlar om hur vi förebygger, hur vi pratar om det, och hur vi agerar i vardagen, inte bara när något händer. Vi måste dessutom sluta springa, vi kan inte göra allt samtidigt. Vi ska stanna upp, sedan ska vi kolla så att vi springer åt rätt håll innan vi börjar springa igen, säger han.  

Eller kortare, vi har gått från ingenting för tio år sedan till 100% nu. Vi måste hitta tillbaka till ”lagom” igen.  

“Rädsla och okunskap är ingen bra grogrund för att fatta beslut”