Kvalitetschefen har ordet

Nathalie Bredvad Jensen är kvalitetschef på Edukatus Alliance. Hennes ambition är hög, och visionen tydlig.

– Jag hade gärna sett att vi hade samarbetat mycket, mycket mer med universitet kopplat till undervisning på vetenskaplig grund. Det är en jätteutmaning för hela Sverige att få till det, men där tror jag faktiskt att vi skulle kunna få till något riktigt bra. Och så vill jag att eleverna ska vara mycket mer delaktiga i kvalitetsarbetet.

Hon är lärare och specialpedagog i botten men har arbetat med kvalitets- och utvecklingsfrågor i många år, både i kommunala och fristående verksamheter. Nathalie Bredvad Jensen beskrivs av kollegorna som systematisk, kunnig och påläst – samt inspirerande. Alltihop egenskaper och förmågor som kan skapa utveckling.

Varför har du som lärare valt att arbeta med kvalitetsutveckling?

– Mitt intresse för kvalitetsutveckling bottnar i en nyfikenhet på hur människor fungerar och på vilka omgivande förutsättningar som krävs för att människor ska kunna bli den bästa versionen av sig själva. Jag tror att det finns få platser som rymmer så stora möjligheter till ständiga förbättringar som klassrummet, just eftersom varje elevgrupp och varje individ bär med sig olika erfarenheter, behov och förutsättningar som undervisningen behöver möta.

– Lärande är komplext och klassrummet är komplext, och i skärningspunkten mellan dessa två uppstår ett spänningsfält där kvalitetsutveckling blir både nödvändig, möjlig och meningsfull.

– Att få arbeta med och hålla dessa förutsättningar i sin hand är för mig en livsförmån – men också ett oerhört stort ansvar som vi behöver bära med stor respekt. Utbildning är den viktigaste skyddsfaktorn vi har, och våra val i klassrummet påverkar elevers liv och framtid på ett mycket konkret sätt.

– För mig handlar kvalitetsutveckling om ett nyfiket och utforskande förhållningssätt i vardagen, där analys och justering av detaljer över tid bygger helheten och skapar en robust grund. Det är så en lärande organisation växer fram – genom att kontinuerligt vända blicken inåt och pröva om det vi gör faktiskt får den effekt vi vill.

Vad är det viktigaste för dig i ett systematiskt kvalitetsarbete?

– Kvalitetsarbete handlar om att arbeta tillsammans och om att vara nyfiken och utforskande. Hela skolan behöver vara involverad. Kärnan i utvecklingsarbetet är att inte bara titta på vad man gör, det viktiga är ju vilken effekt vårt görande har haft för elevernas lärande och trygghet. Effekten måste alltid vara utgångspunkten i vårt kvalitetsarbete.

Kvalitet är dåligt definierat inom skolans värld. Vad är kvalitet för dig?

– Det är just att kunna analysera en stor mängd data och koppla samman analysen med erfarenhet och forskning, för att i varenda undervisningssituation kunna skapa bäst effekt för eleven. Vi ska använda tiden med eleverna klokt och i vår undervisning öka förutsättningarna för att eleverna ska känna att de både lär sig, och lyckas.

– Jag tänker också att goda intentioner inte räcker när det gäller kvalitetsarbete. Vi måste ha ett sammanhållet ledningssystem och sammanhållen styrkedja med tydliga roller och ansvar. Kvalitet handlar inte om enstaka insatser, det handlar om att man kontinuerligt, både kort- och långsiktigt, jobbar mot tydliga mål. Den tillfälliga insatsen kan också behövas, men det är lärarhantverket, det som sker i vardagen, som bygger en stabil grund för likvärdighet och hög måluppfyllelse.

Vilka mål pratar du om då, detta är något annat än hög måluppfyllelse?

– Ja, hög måluppfyllelse är dock i sig ett mål, det är ett rent resultatmål för eleverna. Det är ett av flera övergripande mål vi har inom Edukatus Alliance, det andra kvalitetsmålet är att vi ska vara en utbildningskoncern med hög kvalitet i alla led.

– För en enskild skola handlar målen om att bidra med sin del till de övergripande målen. För att kunna göra det måste man analysera all data vi hämtar in och se vad vi på vår skola behöver utveckla . Det kan handla om studiero, elevhälsa eller undervisningskvalitet i ett specifikt ämne. De insikter man får från sin egen analys tas sedan vidare genom styrkedjan från rektor till verksamhetschefen. Om det behövs arbetar sedan vi på kvalitetsstaben tillsammans med skolan för att göra rätt insatser.

– Varje skola har sina prioriterade mål och tydligt formulerade aktiviteter och indikatorer för att kunna mäta var de befinner sig i förhållande till de övergripande målen. Då skapas ett ständigt pågående utvecklingsarbete, grundat på en ständigt pågående analys.

Är elever och vårdnadshavare inblandade i kvalitetsarbetet?

– Inte så mycket som jag skulle vilja. De får enkäter och vi analyserar svaren, här skulle jag dock önska att vi som organisation involverade elever mycket mer. När jag lägger örat mot marken i organisationen hör jag att den här visionen delas av våra verksamheter. Nästa steg är att ta ansvar för hur vi omsätter den i praktiken.

Visioner är viktiga, men de leder sällan till verklig förbättring om de inte konkretiseras i faktiska handlingar och beteenden.

– Jag skulle vilja dra det så långt som att skapa en slags elevråd för kvalitet. Som ett elevråd för en verksamhet som exempelvis alla våra teoretiska gymnasier där deltagarna arbetar med hela styrkedjan, och där vi som huvudman kan genomföra kvalitativa enkäter, och annat som både skulle ge oss ovärderlig information, och visa eleverna att vi verkligen lyssnar. Delaktighet handlar inte om att alltid få som man vill, det handlar om att vi är öppna för idéerna och synpunkterna de har och är beredda att agera när det behövs.

– Vi måste skaffa oss systematik och verktyg för att involvera eleverna om vi på riktigt vill bli en skola som eleverna väljer och vill vara i. Jag skulle också vilja stärka samarbetet med vårdnadshavarna, de skulle också kunna vara en resurs i skolans kvalitetsarbete.